Ikväll brinner ett ljus i mitt fönster och mina tankar går till familjen som miste sin lilla flicka Engla, 10 år.Det finns inga ord som kan beskriva min avsky för den människa som gjort henne och så många andra människor illa. Det finns inga ord så starka.
Jag mår illa.
Jag kan inte längre tro att människan är god av sin natur.
Jag skulle önska att hans straff blev hårt och långt. Men så blir nog inte fallet.
Lagom tills mina, eventuella, barn växt upp kommer han att vara ute igen. Ute i det fria.
Jag, som blivande sjuksköterska, borde anse att alla människor har lika värde. Men det är svårt ibland...idag till och med omöjligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar